Vår tids förhoppning-önskningar!
Går längs tider och händelser av sin tid,
passerar förbi vidare på oändligt enslig väg,
livsväg, livets yttersta kant, förhoppningar,
i stillsamt lyckorus eller låta det var,
så enkelt med ett vackert adjö.
Vad kan finnas längre fram
dit livet en gång tog sin början
ett ljus visade vägen när livet
skulle tar form och, formas.
Vad fanns att uppleva, blev det som
det var tänkt, med outsinlig förhoppning
eller ras ner i verklighetens avgrund,
kanske var det ändå det sistnämnda som
visade vägen på yttersta kanten.
©Erika Nejdelind
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar