lördag 6 mars 2021

2021-03-06





Det händer saker hela tiden men, vad är det då som händer?


Är det någon som höjer på ögonbrynet att en del gått före

i vaccinationskön? Egentligen är det inte konstigt alls.

Människan i sig tycker allt som oftast den är förmer än

 övrig befolkning. Läser länk efter länk hur en viss kategori ålder

sätts på annan lista. Kan tanken var, de har kanske inte så

 långt kvar av livet?


Samhället är nog uppbyggt på det sätt att man är sig själv närmast,

just den meningen kan tillhandahållas då man verkligen ska

hålla sig till sig själv och, inte lägga näsan i blöt men, här är det

en annan väg som skall tillämpas.


Det har alltid funnits hög/låg i samhället, något som kommer att fortgå

så länge det finns människor. Corona i all sin glans, hur skulle det var om

 ALLA följde de resektioner som kablas ut, varför tror vissa människor

det är fritt fram, så fort insjuknande antal dalar ner och, kanske stannar

till ett litet tag, det fungerar inte så puckade människa, använd insidan

av pannan så kanske det sker en förändring, om inte, får vi dras med

detta virus tills hela  jorden utplånas.


Efter det, om så sker, kan man undra om det föds nya individer

 ifall de har mer innanför pannbenet, än föregående-knasbollar.

För egen del tycker jag mänsklighetens framfart borde stoppats

långt innan den kom så här långt. Hur kan man utan att blinka

åka till fjällen av den enkla anledning "det har vi gjort alla år"

Eller ställa till med en hejdundrande fest med mer människor

än det finns syre att andas. Samt allt annat som människans

 dumhet ger sig själv rätten till, utan det minsta hänsynstagande

till sina medmänniskor som faktiskt gör vad den kan för att undvika

smittan, eller sprida den vidare.


Vad tog det sunda förnuftet vägen, är det alldeles stillastående,

upptill eller, drog en orkan förbi i hjärnkontoret, och blåste ut det

 som ev. fanns där. Vad är det annars som händer när man innerst

 inne vet att spridningen fortgår i det man tillåter sig själv,

 utan att ens tänka på följderna.


Vaccinet är något som springer runt i mitt huvud. Vad finns i detta

 vaccin? Blir man sjukare än allt sjukt? Finns det svar på en sådan

undran, naturligtvis finns det svar men, sådant undanhålls, sedan

finns detta vaccin av mindre bra art, vem får det? Inte så svårt

att räkna ut det, på en millisekund.


Munskydd i all ära. Vad min tanke är som en gång varit astmatiker

fortfarande är, om än i mindre skala, får man överhuvudtaget luft

bakom det där munskyddet? Har pratat med min dotter som jobbar

på sjukhus, hon säger att det är jobbigt att andas, samt visir på det,

utifrån det begriper jag resten själv. Nej, jag har inget munskydd, å

andra sidan är jag i affärer där jag bor, aldrig på större köpcentrum.

Går ut tidigt när det handlas, då det är ca två- tre personer i affären.

Alla håller sina avstånd, en stor eloge till dessa intelligenta personer.

©Erika Nejdelind





  

 



tisdag 23 februari 2021

2021-02-23

Jag får mig själv att se allt det här
med öppna ögon, det jag inte sett
tidigare!

_____________________

Tankar, satt på undantag

 inte längre aktuellt, det bli som det blir

Är det meningen att förändring skall ske

kommer tid utvisa sådant, annars

vrider tiden åt något annat, kanske där

ingen gått eller levt tidigare, något att följa

 blicken med, ja tid som vrider åt annat håll.


 Livet i sin helomvändning kan vända,

hur den vändningen blir vet kanske det

 som vrider åt rätt håll, att tänka ger ofta

 enbart fel riktning, tankar snubblar över

 varandra, kan bli en skräll bara så där.


Jodå sådant kommer upp till ytan lite

när som, i en större styrka kanske än

det som tidigare passerat förbi, i tron att

det kanske var något att slå följe med.


Återigen en tanke att följa, som en reflektion, 

en tacksamhets tanke i all den röra som

redan uppstått, eller en önskan som uppstår

när motgång vänder, ter sig mer hoppingivande. 

Vem vet, kanske förändringens tid är på ingående! 

©Erika Nejdelind





fredag 19 februari 2021

2021-02-19


I am in the middle of everything and nowhere.

The bad things is sad things.
_______________________

Återhämtning ett ord precis som det låter. 

Återhämtning från sådant som sker i livet

Återhämtningens ord ekar tomt, det går inte att 

återhämtar sig från allt som sker. Det skaver

och sliter i det inre, själen tar stryk, eftersom

det sker oändligt med upplevelser som gör ont.

_______________________

Något går sönder efter varje tillfälle i den lilla

människan. Det tunnas ut, det som skall hålla

ihop det det själsliga. Det rinner inte av, det

finns kvar i det inre, det går inte att få bort bara 

så där, tiden det tar kan bli lång, till slut går det inte

att bli återställd. Den lilla människan hoppas, för hoppet är

 det enda som inte överger mänskligheten. Det måste

finnas något att klamra sig fast vid, när det inre gör ont,

hoppet är således det enda som finns kvar!


_________________________

Nu till något helt annat!

Lyssnar inte på poddar, är inte på Instagram 
eller Instastory, Förmodligen är dessa två begrepp
 ett-och-densamma.

Inget som tilltalar då det är något som går utanför
 min ram 
av innehåll. Det skulle aldrig ger mig någonting.


Mitt innehåll i livet måste var något som ger mig 
själslig styrka, allt annat är otänkbart Tycker sociala
medier är till viss del ytligt. Blir för mycket av just sådant.
Naturligtvis finns det något som är viktigt som människan

i sig vill förmedlar. Ofta kan jag också bli konfunderad vad
människor i dagens samhälle ser som viktigt i sina liv.


Naturligtvis har jag ingen rätt att tycka-tänka men, gör
det ändå. Vad finns utanför den värld som kallas
sociala medier? Har vi blivit så inneslutna i den
världen att vi inte ser utanför denna sfär längre?


Kanske kommer det en dag då det är försent
att omvärdera sitt stillasittande vid var och ens
sociala medier, som numera tycks betyda mer än
något annat. För min del ter det sig så fruktansvärt
ytligt och totalt innehållslöst. Foto på övervägande
unga kvinnor, som inte tror de duger om de inte
förstora läpparna - brösten, banta tills det inte finns
något kvar. Hur kunde det bli så i vårt samhälle,
var startade denna hysteri hur tjejer-kvinnor skall
ser ut?

©Erika Nejdelind







onsdag 10 februari 2021

2021-02-10


😢💔

En sann berättelser ur mitt liv!

Under ett antal år har särskilt en Reumatolog läkare skrivit ut
 mediciner till mig som jag aldrig skulle intagit. På en vårdcentral
jag tillhör blev jag 2018 diagnostisera med "diabetes" det var som
 jag rasat ner i en svart avgrund, jag som varken är överviktig, röker
inte, dricker knappt aldrig alkohol, äter aldrig skräpmat. Mån om vad
 jag  äter. Hur var det möjligt att jag skulle fått diabetes.


 Långt efteråt har jag fått veta att den person som uppvisade
 diabetes, fick besked att provet inte visade på just det, medan jag
 fick besked att jag hade diabetes. Proverna hade medvetet bytts ut,
 av två sköterskor. När jag fick veta och, när hela den hemska historien
 rullades upp, trodde jag att jag hört fel. 

Tog senare prover tre gånger med intervall emellan,
 inget av proverna visade på diabetes. Jag var frisk.
Jag kände mig heller aldrig som en diabetiker.


 En smärre chock är ett litet ord i sammanhanget. Tror inte
jag förstod då-eller ännu förstår av det som hänt. Det kommer att
tar tid, att lägga det här bakom sig. Någon/några ville uppenbarligen
mig riktigt illa, något som jag aldrig kommer att förstå.

 Åt "Metformin" i 1,5 år.... ett halvår till och jag hade varit

DÖD NU. Likaså skrevs "Kaliumklorid" "Kalcipos ut som jag intog
under ett antal år.

Kaliumklorid - när det finns för lite kalium i blodet, vilket jag inte hade.
Fick också veta att njurprovet alltid låg på gränsen, vilket inte stämde.
Inga som helst fel på mina njurar. Njurprov har aldrig tagits. När man är på
lab, tar prover, vet man oftast inte vilka prover läkaren begär.

Den läkare jag hade på Reumatologen är i mina ögon det hemskaste
av allt hemskt. Den läkaren är nu avsatt. Ändå har samma läkare nyligen
 förnyat mitt recept - Prednisolon. Hur är det möjligt att en avsatt läkare
har sådan befogenheten? Det övergår min 
fattningsförmåga.
Vem håller en sådan bakom ryggen?

Varje gång jag varit på lab-provtagning ca tre dagar innan läkarbesök
skulle jag efter besök hos nämnda läkare tar om alla provet på sjukhusets-lab.
Så här i efterhand förstår jag nu, får det inte gå till. 

Jag kommer inte att skriva om vad som var bakgrunden till
denna vidriga händelser i mitt liv. Ett reellt skadestånd är att
vänta. 

Numera ser jag bl.a. vårdcentralen som något otrevligt
likaså sjukhuset, dit jag aldrig återkommer mer.
Två vårdinrättningar mår jag så dåligt av, vid blotta tanken.
Sköterskorna är också avskedade. Dom får heller aldrig arbeta 
som sjuksköterskor mer.

Ett innerligt och varmt Tack
 till er som gjorde så detta kom fram
i ljuset, samt upprensning i träskets skuggsida.
Där sker sådant vi vanliga människor knappt
förstår, förrän det uppdagas, knappt då heller
eftersom det övergår den egna fattningsförmågan!

Tusen tack till er!

Erika Nejdelind!












lördag 6 februari 2021

2021-02-06

Tall i isblå snö

Vintern, vacker i sitt blå skimmer

Tallkvist omgiven av snö

Snö antar olik formation

Tall fäller inget under vintern

Den behåller sitt gröna

Finns mycket vackert i vinterlandskapet.
Mot rött staket, kan det blå ger värme
åt det frusna, kalla. 


 Brukar ofta riktar kameran nedåt, där
finns mycket att föreviga.

©Erika Nejdelind

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::







söndag 31 januari 2021

2021-01-30

Lite bilder från Lördagen.
Alla är fotograferade från bilen
och, den körde. 














©Erika Nejdelind

 



tisdag 26 januari 2021

2021-01-26

Lite tankar, funderingar en vanlig Tisdag

Varje situation i sig är avgörande!


Människor som i allmänhet sätter krokben

för andra, är människor med väldigt låg självkänsla

lågt till tak, avundsamma, negativa och missunnsam. 

När sedan vinden vänder sig bort från det dåliga

och, vi banar väg framåt för vårt eget, i en värld från

 allehanda mindre bra infallsvinklar, då har vi säkert

nått den framgång vi nog alla önskat i vårt liv!

Litet som stort spelar inte så stor roll, endast det vi 

 ger oss själva, är framgång nog.


Trygghet kanske de flesta saknar, vilket många

 febrilt letar efter, en del finner, en del inte.

Inte heller låta sig förvirras eller bringa osäkerhet 

eller sig själv, ur vilken fattning det än må var.


Utveckling, är det en fråga om balans i livet?

Nja, det beror nog på hur man som

 enskild individ ser på just det, eller kanske bara

 en avveckling, så olika i sitt tankesätt.

Målmedvetenhet: Strävan framåt, förbättring

 av val man tidigare gjort, som inte längre känns rätt 

 en ambition att förändra till något bättre, något gynnsamt.

Tillgänglig : Måste vi människor alltid var nåbara?

Även här kan man nog ser till sig själv, vad man

anser är för mycket, eller endast tillräckligt, eller

varför inte bara lite lagom.

 Förstående : Hur många % människor är medkännande?

Att var empatisk, känna varmt för någon annan, är nog få

förunnat att känna. Att ömsint bistå en medmänniska

är för mig ett av alla lätta val i livet, utan dold undermening.


©Erika Nejdelind