Höst

Har inte gjort några större ansträngningar här,
under en längre tid. Tid har funnits, motivation-nej.

Tvingar till sig ord som inte är tillgängliga eller helt
 enkelt inte inspireras till några meningar, var orsaken.
Ur min synpunkt helt bortkastad tid.  Månad april om jag
minns rätt - sista inlägget, om fördärv på bloggen.

En del människor får syre av förstörelser, dom mår som
bäst då. Det var det som hände, därav helt tappad
 motivation till fortsättning. Nu är det September
 månad, från då till nu blev en snabb framfart, löven antog
en skiftande färg, inte direkt börja falla några löv ännu.
 Det sker nog snart.

Livet har olika skeende i våra liv.
Här var mitt då!

©Ellie

 

Min blogg färgmässigt sett har en som hackat
sig in ställt till. En del har jag lyckats återställa
gällande datorn i sig men, bloggens bilder och det
svarta och det bruntonade har inte jag ändrat
det ser bara konstigt och pixligt ut. Hjärntrött
är bara förnamnet på det förstörda.
En del människor är inte som dom ska var.
Få se om jag måste tar hjälp att återställa
allt.

©Ellie

Sorgen gör ont

Det gör ont!

***********************

Ibland tar livet oss till en fruktansvärd förändring, 
den frågar ej om lov, den bara tar, krossar -förstör,
de som blir drabbad finns ingen förvarning till, man golvas
man stannar upp och bara stelnar... till något som är
så ofattbart, så främmande att ens kunna relaterar till
 sorgen, en nattsvart mardröm, som förmörkar allt.

När så det första tillståndet rasar ihop ser man inte
klart, en dimridå gör allt till en förlamande känsla,
den ensamma själen står kvar, förstår ingenting
eftersom känslan är så förlamande.

Allt stannar upp, luften tar slut, känns som
det svarta mörkret försöker formar upp ljuset 
 medan livet stannar till och ingenting blir
 längre som det en gång var.

Sorgen tar sönder våra hjärtan!
Vi som är i allt det just nu.

*******************

Någonstans inuti
kändes en överväldigad känsla
när din varma själ sökte min 

Av alla ögonblick livet ger
var just det en gåva
att få minnas hur din själ
kändes i min

Jag mindes den kändes kärleksvarm
doft av äppelblom som förnims i soluppgång
när himmelen öppnar sig i gåtfull tystnad

Med vindens hjälp skriver jag ett poem
i färg av blommors nektar
där jag andas dina konturer
måla ditt porträtt i det som är du
i himmelsblå skrud

©Ellie 
*************

2022-10-07

Färgen löven ger, blir så mycket,
 än bara löv

Kanadagässen har landat i sjön,
snart redo att ger sig av.

Täckt av löv, intill kyrkan

Hängbjörken följer det andra i
spåren och, skiftar

Frost, den första för i år.

Den röda färgen, tilltalar i mina
ögon samtidigt som den ger av sig
själv

Vatten, simmande änder, kanadagäss
som inte syns på bilden men finns
där

Glittrande vatten mellan trädstammar

©Ellie

2022-08-07

 

Dagar som bara går omkring, och, endast är dagar,
är dagar det också. Nätterna gör ungefär på samma
sätt. Skillnaden är att dom sover sig igenom
det stjärnklara med dess ljus av månljusets ledljus.

***************************

Vad händer då ovan den mörka himmelen när stjärnor sover,
 moln funderar över morgondagen, sol eller gråmulen dag.
Regn har också sin historia i det som sker ovan där.
Ja, vad tänker regnet, skall det falla, och ser till så jorden
får sitt regn, över åkermarken den vida. Tanken fortsätter,
 den förstår också hur det blir.

***************************

Nere på jorden vandra människor omkring, vilket har gjort
så i tusende år, generation efter generation. Vi skiljer oss från
varandra på många olika sätt, en del tillför något som
eftervärlden både kan läsa om och tar del av, medan andra
bara finns där, inte gör så stort väsen av sig men, ändå syns.

***************************

Finns en kategori människor som däremot inte tillför mer
än fruktansvärt elände, kanske måste också dom finnas
så det ordentliga inte tar överhand, kan kanske se
alltför illa och oanständigt ut.

***************************

Undrar ofta hur det hade sett ut i vår värld om det mindre
 bra inte alls funnits, hur varje dag, varje av just det hade
blivit. Kanske luften varit renare, syret som ger det mindre
bra... mer adrenalin att fortsätta bedriva det mindre bra.

***************************

Det får vi aldrig veta, då det ännu bedrivs den sortens
syre och adrenalinkick, vid varje vansinnes dåd av de
mest horribla slaget. Hur kan det få fortsätta-när tar
det slut?

©Ellie

2022-07-04

 Livet i sitt händelseförlopp!

När våren kom, fanns allt framför mig

tid tycktes står still, ett ögonblick

 en stund.

Naturen vaknade till liv, träd började sakta

antar en grönskimrande färg, som formade naturen

vackert grön, med sina bladverk. Kvittrande läten tog
 sin början, material samlades till fågelreden
 där små fågelungar skulle se dagens första ljus.

Tid fortgick, grönskan slog ut i full blom.
Solen tog vid, gav sin värme till växtligheten
vinden blev till sus i trädtoppars mitt,
förvaltade det väl över hela växtligheten.

Det som sedan hände går inte att förstå, plötsligt
vad midsommar över, det bara försvann utan 
förvarning, det bara blev-så.

Nu är det Juli månad, visserligen i sin början
däremot kommer tid skynda på, sedan är vi
inne i Augusti, den månad jag bara älskar.
Vet också hur det blev en favorit-månad.

Det finns så oändligt att tar del av i månad
Augusti. Bladen från sina grenverk, de faller tyst
i stilla sval vind, täcker marken med vackert
förbrukad bladverk....ändå så tilltalande
vackert.

Vill hålla kvar månaden länge. Den
stannar endast så länge den vill, den blir
vad vi människor gör den till. Vandra omkring
i löv, höra det prasslande ljudet under fötterna
är en lisa för själen. Hög luft, vilket
fyller lungorna med just klar luft.

Det går att tar på den klara luften, solen,
 känslan av att få tillhöra det fina, små
ting i sitt sammanhang, stillsamt
och så berörande. 

Dimma, lite frost... älvor som
 dansar i gryningsljus.
Dit går man och blir lycklig
av det lilla. Det är där det finns,
det allra vackraste.

Jag vet, har varit där varje höst.

©Ellie

2022-06-14

 ©Ellie