Shadow

Livet

Livets alla balansgångar

Jag fundera ibland hur många människor som går
genom sina liv, vilken blivit förskonad från stor
sorg, besvikelser, hopplöshet i olika situationer,
eller dom människor som vandra genom sitt liv
då allt föll på plats, pusselbitar har passat
exakt från första stund.

Så har vi då människor som jag sällar mig till,
där pusselbitar både fattats och ej passade in
någonstans, men så någon gång då och då faller
en liten lyckostjärna ned på oss människor med mindre
av allting i vårt bagage, gav oss glädje om så endast
för en stund eller en dag kanske lite mer, men när all
den glädjen lagt sig, strax därpå återvänder vi till
det vi har omkring oss, med ett liv som trots allt
inte är så tokigt alls, bara lite mindre av allting.

En del klättrar så högt på livsstegen, allt för att uppnå
så mycket som möjligt, hinna med presterar, därmed
rinner livet i från mer och mer, till slut kommer en dag
då dessa människor kanske tänker till/baka,
inser att det kanske känts bättre att vara en av
dom som hade mindre av allting, men som
fick en lyckostjärna i sin utsträckta hand då och då
och värdesatte det lilla i livet.

"Man måste leva, för att veta man har levt"

Vi kunde men blev aldrig så

Bilden är medvetet gjord så. Jag till vänster full synligt
min enäggstvilling syster till höger mer diffust för
hon finns ju inte. Så kanske vi hade kunnat sett ut
hon och jag, om inte om korsat vår födelser.
Är övertygad om att vi två hade varit ett,
jag vet hur jag är och jag vet att hon varit
precis som hennes tvillingsyster som finns
i det riktiga livet, men inte hon.