Kollade igenom en hårddisk för ett tag sedan
och hittade dessa bilder. Bilden på flyttbilen
och hittade dessa bilder. Bilden på flyttbilen
och bilden till höger, en ful utsikt som jag hade
både i sovrummet, köket och det andra rummet
både i sovrummet, köket och det andra rummet
vardagsrummet låg på andra sidan.
Får en konstig känsla inuti mig när jag ser
den platsen. Är så lycklig att jag bor här nu.
Vi körde hela natten, från K-krona till Karlstad
det tog nästan åtta timmar, vi övernattade hos
min yngste son som bor 3 mil utanför Karlstad.
På morgonen körde vi 35 mil till innan vi var framme.
På morgonen körde vi 35 mil till innan vi var framme.
När jag ser mitt lilla "Sockergryn" förstår jag
inte hur jag överlevde utan honom. Vi fick
17 månader tillsammans här, sedan var hans liv slut.
Det var efter han fick somna in som jag trodde
jag skulle mista förståndet. Jag grät konstant dygnet runt.
Jag kunde var i köket och laga mat, och gå direkt in i sovrummet
kanske han bara var under sängen eller under mitt täcke, så
en hjärna kan ställa till en, jag visste så väl att han var borta.
Vilken vidrig hemsk dag när jag och sonen åkte med honom
till Borlänge så han fick somna in. Se honom sluta andas,
åka hem utan mitt lilla Gryn vad så hemskt att jag aldrig någonsin
kommer att skaffa en katt igen. Milde tid vad vi grät jag och sonen
i rummet där han låg. NU har jag honom kremerad i en liten
träurna här hemma, där jag tänder ljus för honom.
Han skulle hem hit igen, inget kunde stoppa mig.
Min son I Karlstad kom upp kvällen innan.
Jag hade aldrig klarat av att åka med honom själv.
Han ringde också åt mig så vi fick en tid.
Jag kunde inte ringa för jag bara grät.
När jag lagt mig på kvällen såg jag uppförstoringen
på honom på väggen ovanför skrivbordet,
det såg ut som han satt på skrivbordet
och tittade på mig, det fick mig att orka sova.
En del säger , det var bara en katt, för mig var
han mer än en katt. Varje morgon när jag satte fötterna
på golvet hoppade han upp, satte sig vid min vänstra
sida, tittade upp på mig, hans ögon sa, du och jag, alltid
du och jag. Glömmer aldrig alla de 16,5 åren jag fick
med honom. Mitt älskade lilla Gryn! 💕
:::::::::::::::::::::::::

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar