Uppfattade något som jag nyligen hörde, nämligen att
livet har sina fyra årstider också. Naturligtvis ligger det
något i den utformningen av livet. Det går ofta upp och ner,
olika dagar ser olika ut. Ibland kan tiden flyta på och var
alldeles förträffligt fint och lyckosamt men, tiden kan också
förändras i olika sorger - tillfällen, då liknar jag dessa vid
regniga höstdagar, då vind sliter i trädkronor, trycker sig
hårt mot våra fönsterrutor, då solen också är frånvarande
samt att vi då ser på våra liv i förtvivlan och sorg.
Det behöver inte vara av den slag av sorg när någon
avlidit. Livet har olika skeenden där sorg kan ter sig
på oändligt många sätt. Man går på många sätt in i sig
själv, vi vet inte hur vi skall tar oss ur hela situationen.
Tårar trillar i oändlighet, gråten tenderar att aldrig upphöra.
Så en morgon vaknar vi, känner hur det hela tagit en
helt annan riktning, allt känns lätt, lika svävande lätt som
fågeln i skyn fäller ut sina vingar, svävar upp längs den
blåtonade himlen, ungefär så kan det kännas. Den sorg
vi känner kan var av varierande slag. Känslor kan börja
kännas outhärdliga, känslor som inte blir besvarade,
känslostormar som ter sig av oöverskådlig slag.
Det finns alltså många olika sorters känslor, precis som
det finns fyra olika årstider, som alla har olika känslor
hos oss människor att tar in.
_______________
När snöflingor faller på dina axlar
eller solen strålar mot din kind
kanske är det då hög tid att förstå
varför snöflingor föll just där och då
på din själ, lätta och vinter - vita
______________
Det blommar på flodbanken
likt krossade vackra stjärnor
blomrikt vandrar de genom nätter
av mörker i spegling av något
©Erika Nejdelind
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar