söndag 27 september 2020

2020-09-27

Vår tids förhoppning-önskningar!

Går längs tider och händelser av sin tid,
 passerar förbi vidare på oändligt enslig väg,
 livsväg, livets yttersta kant, förhoppningar,
i stillsamt lyckorus eller låta det var,
 så enkelt med ett vackert adjö.

Vad kan finnas längre fram
dit livet en gång tog sin början
ett ljus visade vägen när livet
 skulle tar form och, formas. 

Vad fanns att uppleva, blev det som
det var tänkt, med outsinlig förhoppning 
eller ras ner i verklighetens avgrund,
 kanske var det ändå det sistnämnda som
 visade vägen 
på yttersta kanten.  

©Erika Nejdelind





måndag 21 september 2020

2020-09-21

 


I mig vaknar ofta en verklighet en tanke
i verkligheten finns ofta många tankar
som far runt och oftast inte still
eller någon som helst ordning kring
oreda annat begrepp, runt ett tillstånd
jag inte vill förhålla mig intill
eller slungas runt likt en fotboll
som spelar i olika divisioner
isåfall kan verkligheten stannar där

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::

För ett ögonblick tappar balansen fotfästet
kryper intill, illusorisk förvirring uppstod,
vill helst vika av till det första, det mjuka
det vänliga men, vet inte, så trassligt
så upp-och-ner, så konstigt, såååååå
ibland knappt märkbart

© Erika Nejdelind

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::







måndag 7 september 2020

2020-09-07 Lite sensommarbilder


 Foto från en Måndag
  
 En and i sensommarsolen
   Kanadagäss hade slagit sig ner på sjön
 Rumpan i vädret för att få tag i något ätbart


  
 Här visar en stolt upp sin vingbredd
 Här yr vattnet


  

 Hösten är på ingång
Det har börjat gulna i löven
 Lite sensommarblommor



En solig och fin dag!

© Erika Nejdelind
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::



lördag 5 september 2020

fredag 4 september 2020

2020-09-04




💖D-T💖
Ibland stannar tiden och,
 något oväntat sker.



Utan minsta förvarning kom två för mig okända
in i mitt liv. Okända, samt att jag aldrig trodde
det var möjligt att få var den som stod i mitten
 omgärdad av dessa unika underbara personer.

En tanke rusade snabbt genom medvetandet, är det
 en dröm, en saga som snart väcker mig, tar slut? 
Det var ingen saga  jo, på det sättet är det en saga,
 den vackraste som någonsin uppenbarat sig inför mig.

 Hur är det möjligt har jag tänkt, att dessa 
  hittat vägen till min ledsna utlämnade själ som
 det varit under lång tid. 

Vänlighet, kärlek, omtanke genomströmmar på ett sätt
jag ej trodde var möjligt, för själen att få tar del av.
Det tog tag i mig och det tar ännu tag, min själ har fått nytt
syre inbäddat i kärlek, tacksamhet är ett litet ord i allt det 
jag nu upplever på så kort-tid-tar del av och känna.


Två unika har öppnat upp det inre, öppnade dörrar 
i det allra innersta och, ännu gör. Sådant som varit inneslutet,
 gömt. En del dörrar var svårt att öppna, endast lite på glänt
 var början som alltmer öppnade upp sig, lite i taget.

💖Till Er!💖
Innerligt från djupet av mitt hjärta,
Tack, ett litet ord för vad jag känner
till er var och en. Om ni kunde ser er själva
genom mina ögon, skulle ni känna det jag känner
för er! Min tacksamhet känner inga gränser. 

Erika Nejdelind
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::