Nyttig mat

 
 Brukar inte visa mina middagar på bild, men gör ett
undantag ifall någon följt den del av min vardag som
påbörjades i Februari, som består av en väldigt stor
förändring i livet.  Resultatet är enastående.

 Dagen middag bestod av stuvad selleri, blomkål,
och morötter, samt isterband till. Kryddat med svartpeppar
och salt, för den som kan tänkas intresserad av den mat
som tillagas i mitt kök numera. Stuvningen är väldigt
mättande därav endast tre bitar isterband.





Vitsippor uti backarna står!


Idag har solen lyst t.o.f just  nu tonar en del moln upp sig och
förbereder sig för kommande regn.

För övrigt har jag städat det mesta av dagen
och nu är det vila resten av denna Onsdag.



3 kommentarer:

  1. Den middagen ser riktigt aptitlig ut,dessutom nyttig också.Här i våra trakter vill inte våren riktigt ta fart ännu,korta solstunder blandat med regn och blåst,men även här står vitsipporna utslagna i backarna....Vackert vårfoto Erika !!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror det eller ej, men för några min sedan föll det snöblandat här. :) Det har sina svårigheter här också att blir bestående med sol och lite värme. Om vi har tålamod så kommer nog den vår vi längtar efter.

      Middagen var god kan jag tala om. Tack för du tyckte fotot var fint, nog alstrar det vår alltid. Som jag minns ängarna hemma fulla av Vårlök, Vitsippor, Blåklockor, Tjärblomma, när den tiden kom för just dom blommorna. Ofta jag plockade buketter och gav mamma och mormor, min farmor bodde längre ifrån så det blev mamma/mormor som fick. Kan ser mig själv som det barfotabarn jag var som liten, i en sommarklänning och mamma satt en hästsvans i det långa håret, vilken tidsanda. Det var mycket hopp i skutt när man var liten och solen sken stor och gul från den alltid blå himmelen. Vad tog den tiden vägen som liten flicka utan några som helst åtagande, endast lek och var hos morföräldrarna så ofta jag kunde. Det var endast kort väg mellan dom och oss där vi bodde.

      Radera
  2. Ja våren kommer säkert förr eller senare,naturens gång rår inte människan över.Och visst minns man barndomen,när man sprang barfota på ängarna och plockade dom första vårblommorna som tittade fram och sprang hem till mamma och stolt lämnade över dom och såg hennes leende när hon fick dom.Tänk vad fort 60 år har förflutit när man minns tillbaka....att middagen var god tvivlar jag inte på Erika :-)

    SvaraRadera

Kommentar är alltid roligt att få. Tack på förhand ni som skriver just en sådan.