Kaktus knoppas-gammelmormors duk

Kaktusen  som står på ett träfat har det nu börjat
bildas knoppar på. Har räknat till ca 8st. Den är
bara tre år gammal så det blir fler blommor för varje år.
Min pappa sa till mig en gång när jag var hemma och
hälsade på honom att jag skulle tar ett par sticklingar
av kaktusen så jag hade en också. Jag tänker på
pappa varje gång den blommar sedan dess.
För nu finns han inte längre där hemma.

Det står en liten vid sidan om som jag sett en knopp
på. Träfatet den stora står på har min kära pappa
svarvat, det är egentligen ett kakfat, men jag vill
har det framme så det syns, vill också kunna
glädjas åt det. Varför ska man ställa undan och
vara så rädd om saker att man knappt vågar har
det framme. Vad spara vi till ,till en annan gång som
kanske aldrig kommer. För vi vet så lite om, från
 en dag till nästa,  kan livet vara riktigt

förändrat!


Duken på bordet har min gammelmormor en gång
virkat, en väldigt gammal duk som jag är så rädd om.


Det står en orkidé  i fönstret som syns lite dåligt
men i alla fall så fick jag den av sonen förra året
i början på november och det sitter en blomma kvar som
 envist klamra sig fast. Från början var den översållad 
med blommor som började vissna ner i slutet på februari.
Den har verkligen blommat och varit till glädje för mig.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentar är alltid roligt att få. Tack på förhand ni som skriver just en sådan.