Dimma dis




Oroligt väder. En dag låter himlen snöflingor falla,
marken täcks återigen av det vitaste vita bomullen.
Nästkommande dag regndroppar, solen bortrest sedan länge
 minns knappt hur den kändes mot kinden, hur den värmde.

 Dagarna ser mer ut som tagit ur en oktober- november
 almanacka i höstens mest påtaglighet i dimma, dis och lite
 annat sådär i förbifarten, och det som var dagen före där är
 förbi, inget speciellt alls, precis som denna dag också till slut är
 förbi när det lite längre bort väntar något nytt, och allt det
 andra försvann bort i någonting som ingen vet något om.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentar är alltid roligt att få. Tack på förhand ni som skriver just en sådan.