Behöver inte mängder av sociala medier för
att vara lycklig, den lyckan skapar jag utanför
den delen
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Ibland blir jag så trött som nu då jag
tänker till om allt som har med sociala medier
att göra. Poddar, Instagram, FB, Twitter,
gud vet..... vad allt heter. Naturligtvis får alla
göra som den vill, säger inget om det så sett,
men det är snart det enda man hör om och,
existerar i var mans mun.
Är på FB men är där mindre och mindre, eftersom
det inte ger mig någonting längre. Det är ett och
detsamma dag ut och dag in. Min blogg däremot är till för
ord som far omkring upptill samt mina foto. Det är
allt vad jag gör på internet i den vägen.
Internet är bra om man har förstånd nog att förhålla
sig till det på ett sunt sätt.
::::::::::::::::::::::::::::::::
Var tog världen utanför vägen när internet kom in
i våra hem, mobilerna i våra händer? Snart möter
vi inte en människa som inte går med nedböjt
huvud. Vad var det som gjorde att människan i sig
blev så fanatiskt när det kom till mobil?
Vad tror den det ska ploppar upp efter två sek.
eftersom det tittas stup i kvarten (ordspråk)
som det egentligen heter, men jag skriver
stup i sek. Är evigt tacksam att jag inte tillhör
den kategorin som är så påverkad
av viss teknologi som finns runt oss.
stup i sek. Är evigt tacksam att jag inte tillhör
den kategorin som är så påverkad
av viss teknologi som finns runt oss.
::::::::::::::::::::::::::::::::
Nu till något annat. Snart är det jul igen, tiden går
fort. Har alltid undrat varför en del sätter in julgran
för att juldagen eller annandagen hiva ut den genom
dörren igen. Varför hugga eller slösa pengar på en gran
när den ändå är utanför dörren lika fort som den kom in?
Vi lever i en värld som är fjärran från min uppväxt, det
var en värld av gemenskap, trivsel, jular som var/är oförglömliga.
Granen stod kvar långt efter Tjugondag Knut. Mindes att jag gick
in i rummet och tittade på granen efter jullovet slut och innan
jag skulle gå till skolan igen, minns hur fint den fortfarande
stod där i rummet och lyste upp vintern utanför.
Vad är det människan i sig stressar efter, vad är det som får
vissa att inte kunna stanna upp, tänka till och förstår en enda
sek vad som är viktig i livet? En dag kommer då det är försent
att ångra den tid då stress oupphörligen var prioritet ett.
Tid är dyrbar, tid går ej i repris, tid är föränderlig, tid är
till för på bästa sätt... tar tillvara på. Stressen i samhället
dödar långsamt och på sikt.
Gå ut i naturen, lyssna till trädkronors sus, till fåglars
kvitter, kluckande vatten, gå i daggvått gräs, tar
in luften runtomkring, se dig omkring och glöm för en stund
det ekorrhjul du lever i.
Gå ut i vinterdagen se på alla snöflingor
som sakta faller i tyst vind, gör en
som sakta faller i tyst vind, gör en
snölykta med ljus i..... just den stunden
kommer aldrig åter.
Men en ny dag kommer, den har något
Men en ny dag kommer, den har något
annat i beredskap, vad det blir är upp till dig
och dig och alla andra.
Nu är hösten här och den älskar jag allra
mest gällande våra fyra årstider.
Bladen som antar så många vackra
färger, den klara höga luften, det
dim-disiga, frosten när den lägger sig som
mest gällande våra fyra årstider.
Bladen som antar så många vackra
färger, den klara höga luften, det
dim-disiga, frosten när den lägger sig som
den vitaste mjukaste bomull omkring oss.
Nog är allt det så vackert, och allt det är
gratis.
Nog är allt det så vackert, och allt det är
gratis.
Själv går jag ofta till sjön där jag bor, fotografera,
tar in det som finns omkring mig. Möts av en and som fattat
tycke för mig, en ovanlig händelser i livet, något jag aldrig
tidigare varit med om. Bara det höjer dagen/dagarna till skyarna
av både välbehag och lycka. När livet slår undan benen av en eller
annan anledning, är det de små vardags-ögon-blicken som betyder
allra mest!
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
